Östnor Attmin Möre Racet 2,5 km

Längd: 2,5 km

Område: Östnor, översiktskarta Sverigeserien Topo50, blad 82, Mora.

Start-mål: Östnors skidstadion, ca 100 meter in på elljusspåret i barkbacken.

Märkning: Turkosa prickar

Svårighet: Lätt

Terräng: Backig tallhed/åsar

Ny bana. Totalt 22 rätt branta backar, om man uttrycker sig lite milt. Ingen tur för den backrädde alltså. Attmin Möre racet är namnet på skapelsen. Start alldeles i början av elljusspåret vid Östnors skidstadion. Varje backe har ett namn efter någon kändis från Östnor eller med anknytning dit. Läs historien kring varje backe, sammansatt av Anna Mattsson Svensson:
Tiam - Frost Karl Mattsson: Tiam grundade “upå båkkan” (uppe på backen) Mora Armatur AB (MA). Under uppbyggnaden av nya fabriken höll Tiam till med delar av sin verksamhet i “Kånåsmirjö”. Han hördes ofta sjunga “tiam tiam tej” och steppade till sin egna, Amerika-inspirerade sång. Tiam och hans värmländska hustru Anna"upå båkkan” fick tretton barn. Paret träffades i Amerika och där föddes deras första barn Florence. Sonen FrostmasFolke övertog ledningen efter faderns bortgång, varefter FrostmasFolkes måg HansjonsMats från Färnäs övertog. Dagens vd på FMM Mora????Group AB, Fredrik Skarp har sina släktband i företaget genom sin morfar FrostmasMalte. Malte startade “niri Wallinwerkstarn” en egen verksamhet som tillverkade krattor och snöspadar, Malte Matsson AB.
GardNils - Nils “Mora-Nisse” Karlsson: idrottsledare och längdåkare, som också drev sportaffär i Mora. Nio VL-segrar, ett flertal SM, VM och OS medaljer finns på hans meritlista. Gard kommer från pappan GardViktor, men i grannbyn Öna kallades Nisse för MörNils efter sin mamma MörKarin. GardNils dotter Karin Gren framför sång och musik mycket proffesionellt.
KlukkärJohn - John Berg: murare, idrottsledare och “pappa” till Släntracet. Har sina rötter från släkten Klockar i Öna. Sonen Ove startade firman Berg&Brygt;.
Strömbåkkan - Bröderna Anders och Karl Ström grundade Bröderna Ström som tillverkade vattenkranar. Anders VL-segrare år 1931 och blev historisk som första segrare från Mora.
Bröderna - Bröderna Eriksson, Krång Anders, Gunnar, Ingvar, Emil, Evert och Edvin Eriksson tillverkade vattenkranar, detaljer till toalettstolar, spackelspadar m.m. Bröderna byggde upp sin verkstad “atti Spjottjitt ” (Spjot ett gårdsnamn och tjitt betyder liten ängsmark i skogen) platsen benämns även “atti Döjan”(som betyder våtmark).
VMGunnar - Gunnar Eriksson: egen företagare och längdåkare med bl.a VM guld på 50 km i USA (Squaw Valley).
Kallepåjtjen - Frost Karl Mattsson: “Kallepåjtjen” (som betyder Kallepojken) är sonson till grundaren av armaturfabriken FMM (Frost Matts Mattsson, också kallad Mas). Mas son, FrostmasAnders d.ä och dennes hustru (BudMaria från Vinäs) fick sex barn (“Kallepåjtjen” är en av dem). Ledningen av FMM efter Mas övertogs av sonen FrostmasAnders d.ä. och efter honom leddes företaget i tur och ordning av Anders d.y. (SturAnders), BudEnar och FrostOlle (son till “Kallepåjtjen”).
Jerk Morell - Erik Morell grundaren av Morells klockgjuteri AB. En annan gjutare Knagg Edvin Eriksson höll till i Riset. Han tillverkade prydnadssaker i mässing, också kallat ” Östnorsguld”. “Niri byn” göt även Lund Anders Andersson (BraskAnders), dock i mindre skala.
Rappbåkkan - Per Rapp: driver Skogsfirman Per Rapp AB, inflyttad från Fredriksberg.
MassuKallebåkkan - Massu Kalle Andersson: jobbade ibland som pinnpojk och den i byn som hade biodling. Hans syster, MassuMaria, är farmor till tidigare Vasalopps-vd:n Anders Selling.
KJbåkkan - Krång Johan Eriksson (KJ): grundaren av KJ Erikssons knivfabrik, numera Morakniv. KJ:s son, KJEinar övertog vd-posten efter sin far. Han överlät sedermera ledningen till sin son, KJBo.
JöraJerk -Jöra Erik Frost: startade Frosts knivfabrik- numera Morakniv.
VävJan - Jan Larsson: startade företaget Mora Contract Manufacturing AB (MCM) och är barnbarn till John Larsson, grundaren av Mora Väveri.
Slaken - Bogg Bengt Andersson: driver trävaruföretag och byns allt-i-allo vad gäller gemensamhetsskogen. Blev trött (“slak”) under en fjäll-orientering och därav namnet. Har rötter från armaturföretaget FMM genom sin farmor Kristina. Affären Mora Hemslöjd drivs av Slakens syster, BoggKristina.
VapenJan - Webb Jan Aronsson: jägare och ägare av Mora Vapensmedja i Östnor. WebbJans släkting Webb Anders Aronsson var mycket aktiv i Mora hembygdsförening. WebbAnders son WebbGunnar, professor i matematik vid Uppsala universitet.
Valhall - Östnors bygdegård. Stilen inspirerad från vikingatiden och i taket hänger ett vikingaskepp. Virket till bygdegården sågades ner och transporterades från Bösjön till Östnor. Jobbet utfördes av byns grabbar: GardNils, VMGunnar, BudEnar, KrångAnders, BoggSven, DahlAnders m.fl. Danspalats på 1960-talet då tex. Sven-Ingvars hade många spelningar här.
Kånåsmirjö - Östnors äldsta verkstad. Tillverkade selkrokar, saxar, knivar m.m. Katrin Jöns Persson, ingift från Sold (Sollerön) med StikåAnna startade verkstaden. Hustrun Anna bodde på Stikågardn, numera Frostgardn. GambälJerk, en bror till Jöns, åkte runt som nasare i norra Sverige och sålde knivar. Han fick namnet av att han var “gambälgåss”(ungkarl). Jöns och Anna fick fyra barn: Kånå Anders, John, Manne och Jerk. Kånå Göran Jönsson försäljare av snöskotrar på Görans Motor och har sina rötter härifrån.
Bjäkenbåkkan - Bjäkenbacken: skolan i byn. Den var klar att användas 1926 för barn från Öna, Kråkberg och Östnor. Skolan fick namnet av att den låg på Bjäkenbåkkan och skolan byggdes här mittemellan dessa byar. Bjäken sägs härledas från bjällra, vilket betyder “att röra sig åbäkigt/skreva/ vackla” och syftade på bäcken som är en gammal meanderslinga och slingrar sig fram uppifrån gamla ängsmarker norr om bygdegården. Östnors småskola: den första skolbyggnaden “upå båkkan” byggdes på 1870-talet, men byggdes om och moderniserades 1903. Karl Ström var en av de första eleverna, BoggBengt en av de sista. MA (Mora Armatur) förvärvade marken och skolhuset i slutet av 1960-talet. Söndagsskolan, som höll till i småskolan från 1940-talet och framåt, var byns religösa inslag - öppet för alla ungdomar i byn. Som kuriosa kan nämnas att lediga lördagar infördes för skolbarnen i Mora 1967.
LärkaKarl - Karl Lärka: fotograf och bonde. Han var ursprungligen från Sold och ingift i byn med Finn Svea Romson. Sveas far, Rombo Erik Andersson, bytte 1876 efternamn till Romson. Vice statsministern Åsa Romson och de alpina stjärnorna Jon och Hans Olsson har sina rötter från denna familjs gård, ursprungligt kallad Finngard. Efter diverse ingiften och övertagelser fick gården nya namn och den har genom årens lopp kallats Masessugard, Rumbugard, Romsongard och Lärkagard.
Löken - Lok Gunnar Mattsson-Frost (GMF): ledde företaget med samma namn och där tillverkades bl.a bildelar till SAAB. Företaget grundades av hans pappa, LokAnders. Ett “LokAnders- mått” är ett välbekant uttryck i byn och betyder att något är grovt och ungefärligt uppmätt. På fritiden var Löken (LokGunnar) orienterare och tillsammans med Östnorsgrabben Klukkär Lennart Berg vann han budkavle-SM. Lökens son, LokLasse, övertog chefskapet efter fadern. LokLasse var också en briljant dragspelare.
Päronbåkkan - Potatis trivdes i den magra jorden runt byn och Axel Morell skickade i början av 1950 iväg sin första leverans av färsk potatis till Aronssons Livs i Mora. Potatisen plockades till en början för hand, därefter plockades den maskinellt och 1963 infördes självplock. 1960 började Axel arrendera fler åkrar och utökade sin odling. Potatissorterna var King Edward, Snöboll och Bintje. Axels pionjärarbete har idag övertagits av mågen Kurt Friden i Östnor och barnbarnen Bröderna Morell i Läde.
BälterSwen - Bälter Swen Erson: född 1825 och var yngst av sju syskon. Skolgången inskränkte sig till en enda dag (!) i byskolan. Han började sin första anställning som dräng hos svågern Rombo Anders Mattsson (d.ä) - i byns förmögnaste gård. RomboAnders drev en upparbetad lånerörelse som BälterSwen tog hand om då RomboAnders var hemfallen åt dryckenskap och ett högt liv. Juridik blev ett av BälterSwens största intressen och han visade stor fallenhet inom detta område. Han var “sockenhövding” (dvs. både kommunalråd och kommunchef) för Mora Socken under 40 år. BälterSwen låg bakom Mora Sockens utveckling från bondesamhälle till den handels- och industriort som utvecklades under åren 1850-1900. Han blev under 1840-talet antecknad som nykterhetsmedlem i nykterhetsrörelsen.